Den sista oktober 2022 flyttade de senaste arrendatorer, Tommy och Monica Johansson, från Raukasjö. Det är oklart om det kommer någon ny arrendator. Vem vill flytta ut på fjället utan att få jakt och fiskerättigheter?
Historia
Raukasjö är den nordligaste byn i Jämtland. Rauka ligger i Voernese sameby, Frostvikens socken och Strömsunds komun.
Raukasjö, Raukajaevrie, betyder typ "spöksjön". Enligt traditionen ska mystiska rop och skrik, som man trott komma från de döda, har man kallat rauktjårrvo och ropande väsen för rauk. Sjönamnet Raukajauvrie skall ha uppkommit av att man vid denna sjö förr hört sådana rop från dödsriket."
Norr om Raukasjön i fjällsluttningen finns en platå vid trädgränsen med en samisk kulturmiljö med lämningar efter en forntida bosättning. Inom Frostviken finns de tre sydligast kända sk stalotomter, de är så gamla som från vikinga- och medeltid. Stalotomten norr om Rauka heter Maskien. Runt sjön finns även mer sentida samiska lämningar som kåtatomter och härdar.
Nybyggare i Raukasjö
Den första nybyggare som slog sig ned i Raukasjö verkar vara en Anders Well (f 1790) som tillsammans med sin son Johan (f 1823) och dottern Ingborg (f 1831) verkar bo i Raukasjö under åren 1837 till 1839
1841 flyttade nybyggaren Anders Larson (f. 1806) och dennes hustru Olava Fredriksdotter (f. 1809) till Rauka. Sonen Daniel (f. 1836) är då 7 år och hans yngre bror Fredrik (1839) 2 år. familjen utökas sedan med;
Kerstin (f. 1844)
Lars (f. 1845)
Olof Johan (f. 1850)
Länkarna nedan visar Husförhärslängder för Anders och Olava's familj för perioden 1848-1852
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035553_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=128%2C394%2C5863%2C3268
Här hittar du en antavla för Sigurd Fredriksson och hans hustru Astrid Nilsson. Sigurds farfar var Fredrik (f1839) som i sin tur var son till nybyggarna Anders Larson och Olava Fredriksdotter.
Hemmanet
Hemmanet var uppdelat mellan bröderna Fredrik och Daniel Andersson samt en torpare som var det på mycket lösa grunder.
Byn inlöstes 1888 för renbeteslandets utvidgning pris 5 000 kr varav 1 000 kr avsåg ersättning för skötseln av födorådsfolket
Det fanns 7-8 samefamiljer på 1800-talets senare hälft som bodde runtikring Raukasjö, dessa levde i harmoni med Anders Larsson och hans familj. Larsson var dessutom samernas förtroendeman.
Raukasjö i böcker
Raukasjö har omnämnts i ett antal böcker genom åren.
Sigurd och Fredrik Fredriksson omnämns i Hans Lidmans bok Fjällfisken hugger. Se utdrag från Google books. Hans Lidman är troligtvis den mest kände författaren som skrivit om Raukasjö.