Dyrare Flugbindning!

Som tidigare rapporterats har priserna på havsfiskutrustning ökat dramatiskt de senaste tre åren. Det beror på att metallpriserna i världen ökat. Det behövs en hel del metall för att dra ner ett bete till det djup som fisken står på.

Nu börjar världsmarknadspriserna slå även mot flugbindningsmaterial. Kroktillverkaren Partridge meddelar att de höjer priserna på sina krokar med 15-20% pga av ökade metallpriser. Troligtvis kommer fler kroktillverkare som ex Mustad att tvingas följa efter. Nu kan emellertid prishöjningarna dämpas av den stundande lågkonjunkturen. En lägre efterfrågan på metall från exempelvis bilindustrin borde kunna dämpa prishöjningarna och kanske till och med sänka priserna något. Om nu tillverkarna sänker priset när det lyckats få upp det? Tveksamt, men möjligt.

Det senaste året har även genetiskt odlade nackar, från exempelvis Whiting och Keough, ökat i pris. Det beror inte på ökade metallpriser men däremot på en ökad priser på spannmål. Oavsett om man odlar hönsfåglar för att de ska ätas eller om man ska göra prima tupphackel av dem så måste de få mat. Dessa matas nästan uteslutande med produkter som är tillverkade av majs och sojabönor.

Efterfrågan på majs är enorm i Nord-Amerika. I Mexico livnär sig fattiga människor på att äta majsbröd och i USA tillverkar man Etanol av majs. Det har faktiskt gått så långt att de allra fattigaste i Mexico inte har råd att äta majsbröd pga att feta Amerikaner nu mer tankar sina bilar med etanol. Det kan inte vara ekologiskt hållbart eller försvarbart i det långa loppet. Bilindustrin och även energiproducenterna borde ägna mer tid åt att forska om solenergi. Jorden bombarderas med 14 miljoner gånger så mycket energi som vi för närvarande gör av med. 14.000.000!!

Åter till flugbindningen. Naturligtvis måste producenterna av tuppnackar höja priset på produkterna när deras kostnader ökar. Hur det blir med priserna på indiska och kinesiska nackar är lite svårare att sia om. Man kan nog förvänta sig att priserna stiger även på dessa nackar. Men av andra skäl än ökade spannmålspriser. Indiska och kinesiska nackar är restprodukter som tas till vara på vid slakt av fågel som används mat. Vad dessa fåglar matas med vet jag inte men knappast med de bästa råvarorna. Om priset på dessa nackar ökar med än index så beror det på ökade lönekostnader. Asiaterna har gått från att tjäna ingenting till att tjäna lite grann. Som exempel kan nämnas att kinesiska fabriksarbetare fram till idag sällan eller aldrig fått betalt för övertid. Nu mer ligger den ersättningen på ca 7 kronor i timmen! Om andra fåglar som odlas fram för att bli flugbindningsmaterial också kommer att öka i pris är svårt att sia om. Det beror på vilken kost de får och i vilket land de odlas.

Har ökade priser en positiv eller negativ betydelse för flugbindningen i Sverige? Det finns två läger.

Ett som tycker att det är förskräckligt dyrt med allting. – ”En tuppnacke för 700:- aldrig. Då köper jag hellre flera av de billiga.” Tankevurpa! Om man köper en Whiting Bronze tuppnacke eller sadel så räcker den troligtvis hela livet för den normale flugbindaren. Och då har man kvalitetsfjädrar att binda med. De vanligaste flugbindningsmaterialen har så väl tilltagna förpackningar att de räcker nästan hur länge som helst om man binder för eget bruk.

Det andra lägret är av det mer positiva slaget. De anser att en ökad prisbild kommer att göra så att billiga flugor kommer att bli dyrare. Även dessa producenter måste betala det högre priset för flugbindningsmaterialet. Då menar man att följden skulle bli att flugfiskarna själva skulle börja binda flugor.

Yrkesfiskares rätta ansikte?

Magnus Betner hotas av en mindre begåvad yrkesfiskare

I det senaste programmet av I ditt ansikte med Magnus Betner framträder några riktigt fula fiskar. Dessa verkar vara yrkefiskare eller åtminstone ha något med den skabrösa näringen att göra. Man får verkligen hoppas att dessa krummelurer bara är ett gäng inavlade idioter och på intet sätt är någon form av genomsnittsyrkesfiskare.

I ditt ansikte är ett mycket underhållande program som sänds i kanal 5. Avsnittet, där yrkesfiskarna fick frispel i, gick ut på att häckla Green Peace. Här kan du se programmet och själv skapa dig en uppfattning.

I ditt ansikte, avsnitt 4.

Seminarium om Vattenkraft

Vattenkraft, energieffektiviseringar och nyttan av strömmande vatten.

Fredag 31 oktober och lördag 1 november hålls föreläsningar om vattenkraftens konsekvenser och om möjligheterna till energieffektiviseringar inom industri och hushåll. Seminariet hålls i Sveriges mest vattenkraftverks täta kommun, Sollefteå. Platsen är Hullsta Gård.

Kom och lyssna på föreläsare inom energi, biologi, ekologi. Representanter
från Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Ekoturismföreningen
deltar tillsammans med samhällsdebattörer med fokus på tillväxtfrågor och ekologisk ekonomi.

• Vilka är vattenkraftens miljökonsekvenser?
• Vilka värden finns i strömmande vatten som inte är utbyggda?
• Hur mycket elenergi behöver Sverige egentligen?
• Ekologi och ekonomi – kan det förenas?

Presentation av föreläsarna:

Mikael Karlsson
Ordförande i Naturskyddsföreningen.
Agronom som doktorerat på riskanalyser av energi- och miljösystem. Har ett långt förflutet
i Naturskyddsföreningen, bl a som ordförande i lokalkretsen i Karlstad och länsförbundet
i Värmland, riksordförande sedan 2002. Även ordförande i European Environmental
Bureau.

Ingemar Näslund
Biolog och funktionschef miljövervakning, länsstyrelsen Jämtland.
Kommer att prata om flöden och livsmiljöer i strömmande vatten.

Ronny Thellbro
Kyrkoherde i Vilhelmina.
Gör avstamp i etiska betraktelser över naturen med fokus på Vojmån.

Göran Bryntse
Teknisk doktor, Universitetslektor i grafisk teknik, Högskolan Dalarna, energidebattör.
Debattör inom ämnet energieffektiviseringar, specialitet pappers- och massaindustrin.
”Inom pappers- och massaindustrin går en tredjedel av elenergin till drift av pumpar, cirka 8 terawattimmar (TWh). 40 procent av pumpenergin kan sparas in genom varvtalsreglering.”

Larry Greenberg
Professor vid Karlstad universitet, sötvattensekologi, fiskekologi.
”Olika aspekter av hur habitattillgängligheten förändras i samband med reglering, och
hur dessa förändringar i sin tur påverkar fiskens beteende och fiskpopulationer.”

Gunnar Westrin
Känd författare, föreläsare, tillika flugfiskenestor från Råneå.
”Jag tror att människan har den värld hon förtjänar. Så länge som ekonomin går före
ekologin har hon få möjligheter att förbättra sin omgivning.”

Christer Sanne
fd docent i samhällsplanering på KTH, författare till boken Keynes barnbarn.
”Vi, som kunde vara hans barnbarn, har också gått från knapphet till en ymnighetsekonomi där konsumtionen tredubblats på femtio år. Men vi jobbar minst åtta timmar om dagen och överflödet tycks inte göra oss lyckligare! Nu slår konsumerandet i det ekologiska taket.”

Ewa Larsson
Ordförande i Gröna Kvinnor.
Fil. kand inom samhällsvetenskap, fd. riksdagsledamot i åtta år för Miljöpartiet.
Energisystemet tenderar i dag att låsa sig vid en lösning utifrån en patrialakal modell. En
storskalig som kräver mycket kontroll. I stället för att utveckla en mångfald av energisystem
som även på lång sikt kan ge energiförsörjning.

Dan Jonasson
Generalsekreterare Ekoturismföreningen och fiskerikonsulent.
Har publicerat romaner, arbetat som journalist och opinionsbildare. Därutöver arbetar
han med att skapa mer och bättre ekoturism inom Naturens Bästa och på Sveriges
Rese- och Turistråd inom Ekoturistprogrammet.

Anton Grenholm
Naturskyddsföreningen, Umeå.
Fick Naturskyddsföreningens Silverfalk 2008 med motiveringen: ”Anton har visat att
livskvalitet går före miljöförstörande konsumtion.”

Nils Leine
Advokatfiskal på kammarkollegiet.
”Kammarkollegiet kan ta initiativ till att ansöka om omprövning av tillstånd och villkor för
vattenverksamhet hos miljödomstol. Omprövningarna har hitintills främst varit inriktade på fiskefrämjande åtgärder i strömmande vatten, exempelvis byggande av fiskvägar, höjning av minivattenföringar eller biotopvårdande åtgärder.”

Bert Thuresson
Styrelseordförande i Spiralfläkt AB och elektronikingenjör, energisnåla fläktar.
Den 20 november – på Kista Cleantech Venture Day – får 20 av de hetaste svenska miljö och teknikföretagen visa upp sig för en samling svenska och utländska riskkapitalbolag.
De 20 företagen har valts ut i samarbete mellan riskkapitalbolaget Sting i Kista, som är
värd för tillställningen, amerikanska ambassaden och svenska Energimyndigheten.

Christina Lindhagen
Projektledare för seminariet tillsammans med Christer Borg, redaktör för Sportfiskarnas ”Vattendomar och Fiskevård – en vägledning”.
”Genom elcertifikatsystemet blir fallrättigheterna och det vatten som släpps förbi i omlöp,
fisktrappor etc.dyrare och därmed ökar priset för restaurering av vattendrag. Uppåt ett
femtiotal vattendrag hotas nu av utbyggnad. Dessutom snedvrids tillåtlighetsprövningen
i miljödomstol på grund av elcertifikaten”.

Christer Borg
Projektledare och styrelsemedlem i Älvräddarnas Samorganisation
Är djupt engagerad i kampen för stopp av fortsatt utbyggnad av vattenkraften, bl a i Vojmån och Nämforsen. Var med aktivt för Röån, som nu är räddad från exploatering.
”Ett ytterligare problem med vattenkraft är att de skador som ofrånkomligen uppstår är icke-reversibla, vattendragen kan inte återställas med mindre än att en ny istid inträffar”.

Martin Emtenäs
Programledare för Mitt i naturen i SVT, moderator under lördagen.
Har tilldelats Norrlands stora journalistpris med motiveringen: ”Genom ett varmt, personligt
och ödmjukt förhållningssätt till djur och natur ökar han förståelsen för biologisk mångfald
och för ett hållbart samhälle.”

Ragnar Tollet
Tidigare ordförande i Hans Lidman-sälskapet, moderator under fredagen.
Var med och startade Sveriges Flugfiskares Förening och initiativtagare till devisen: ”Vi vill att våra barnbarn skall kunna fiska vild fisk i naturliga vatten”.

Preliminärt program, med reservation för ändringar.

Fredag 31 oktober

Frukostkaffe 08.15-08.45
Registrering 08.45-09.00

Christer Borg 09.00-09.15
Mikael Karlsson 09.15-09.45
Christina Lindhagen 09.45-10.15

Kaffe, pressträff 10.15-10.45

Nils Leine 10.45-11.30
Frågor 11.30-11.50

Lunch 11.50-12.50

Larry Greenberg 12.50-13.30
Christer Sanne 13.30-14.15
Ewa Larsson 14.15-14.45

Kaffe 14.45-15.05

Göran Bryntse 15.05-15.45
Gunnar Westrin 15.45-16.45
Avslutande frågor 16.45-17.00

Middag med teater “Svart regn över Ångermanland”
Om följderna av Tjernobylhaveriet 1986. En föreställning med svart humor och mycket kärlek till människorna.

Lördag 1 november
Moderator: Martin Emtenäs
programledare för Mitt i Naturen

Frukostkaffe 09.30-10.00

Dan Jonasson 10.00-10.45
Ingemar Näslund 10.45-11.30

Lunch 11.30-12.30

Bert Thuresson 12.30-13.20
Anton Grenholm 13.20-13.50
Ronny Thellbro 13.50-14.15
Frågor 14.15-14.30

Kaffe, slut 14.30-15.00

Avgift
Både fredag och lördag: 600 kr
Antingen fredag eller lördag: 350 kr

Rabatt för medlemmar i Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen och Älvräddarna!
Både fredag och lördag (medlemmar i Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen eller Älvräddarna): 400 kr
Antingen fredag eller lördag (medlemmar i Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen eller Älvräddarna): 250 kr

I priset ingår lunch, kaffe fm och em, boken Vattendomar och fiskevård samt annan dokumentation från seminariet.

Medlemmar sätter in avgiften på plusgirokonto 867594-4, ange namn och medlemsorganisation.
Kommuner, länsstyrelser, myndigheter och företag mm som vill ha faktura fyller i fakturaadress vid anmälan.

För tillresande sponsrar SJ tågbiljetterna med 30%

Det kommer också att bli en minimässa utanför föreläsningssalarna. Sportfiske, solpaneler, vindkraftverk mm. Se solkoncentratorn från Global sun engineering. Det ska även finnas Flugbindning, dock oklart exakt vad det innebär.

Fallens dag

Runt om i vårt avlånga land spiller Vattenfall vatten till ingen nytta för att tillfredställa turister. Visst kan det vara spektakulärt när vatten släpps. Men när man vet hur energipriset sätts så blir man vansinnigt irriterad när man spiller vatten till ingen nytta. Det är till och med tveksamt om det är bra för fisken. I alla fall om man tittar till de kraftverk som har en torrlagd fåra. Där finns det risk att fisken vandrar upp mot strömmen. När vattnet stängs av riskerar fisken att bli kvar i någon av de höljor som alltid finns i en torrlagd älvfåra. Vid extremt varmt väder dunstar vattnet och det som blir kvar blir olidligt varmt för fisken. Där får sedan fisken möta svältdöden eller dö av syrebrist.

Till Vattenfalls försvar skulle man kunna tillägga att man troligtvis är skyldiga, enligt vattendomen för respektive kraftverk, att spilla en viss mängd vatten.

Om man gjort energi av det spillda vattnet hade man kanske inte behövt elda olja och kol för att producera energi. Olje- och koleldningen driver upp priset. För vattenfall spelar det naturligtvis ingen roll, eftersom att det är den dyrast producerade kilowatt-timmen som styr priset. Vattenfall får 3-4 gånger mer betalt för vattenkraften än de skulle ha haft om man inte behövt elda olja och kol. Det blir med andra ord en god affär för Vattenfall att spilla det vatten som man säger sig ha så ont om.

Torsk vs Älg

Tänk om man skulle jaga älg på samma sätt som yrkesfisket trålar efter torsk och annan havsfisk. Då skulle det komma en helikopter flygandes över skogen. På släp skulle den ha en ”älgtrål”. ”Älgtrålen” skulle riva upp alla träd och buskar. Ekorrar, fåglar, insekter mfl skulle bli bostadslösa om de inte dog av ren förskräckelse. I ”Älgtrålen” Skulle det förutom älg även komma med rådjur, kaniner, björnar och andra arter som man för tillfället inte har rätt att jaga eller som inte håller minimimåttet. Men det gör inget för man släpper tillbaks dem till skogen. Att de är döda eller döende, spelar ingen roll.

Skulle man få jaga älg då?

Mora-torsk

Här är en bild på mitt eget bidrag på en art som finns där den inte ska finnas. Sommaren 2006 fångade jag den här Mora-torsken mellan Hitra och Fröya. Normalt ska Mora-torsken inte finnas i Norge. Som nordligast ska den finnas nordväst om England och Irland. Det här är den första kända, i Norge, spöfångade Mora-torsken.

Sommaren 2007 fångades en något större Mora-torsk av en Norsk sportfiskare i samma område. Tydligen har de lyckats etablera en liten koloni där nere på 300 meter.

Okända arter

Den globala uppvärmningen och den livliga båttrafiken från när och fjärran skapar problem. De främmande arterna kommer oftast hit med oceangående fartyg. De nya arterna sitter endera fast på båtarnas skrov eller så finns de i barlastvatten som pumpas ut för nära vår kust.

På senare år har man upptäckt många fler arter än tidigare. Det tror forskarna främst beror på att man börjat leta efter riktigt små arter som plattmaskar och kräftdjur.

Bland de arter som ställer till mest skada är:

Amerikanska kammaneten, den äter mängder med fiskägg, larver och djurplankton. När magen är full så spyr den det mesta och fortsätter äta. I och med att den äter djurplankton så spär den även på algblomningen i Östersjön. I Svarta havet har fisket efter skarpsill kollapsat efter att den Amerikanska kammanten fått fäste där.

Japanska jätteostronet växer ovanpå blåmusslor eftersom att den behöver kalk för att fästa på. På så sätt skapas kalkrev

Den svartmunnande smörbulten är en liten aggressiv fisk som invaderat baltstaternas kust. Där konkurrerar de ut smådjur och stör den marina miljön kraftigt. De kan även ha med sig parasiter som angriper vårt europeiska ostron.

Våra inhemska arter har dess värre minskat i stor omfattningen under de senaste åren. Skälet till det är ett överetablerat intensivt trålfiske, utsläpp och övergödning. Den ökade kusttrafiken påverkar troligtvis också.

Havet har alltid fungerat som en buffert för mäniskansnedskräpning. Nu börjar havet vara mättat på föroreningar.

Algblomning

Stort tack till alla yrkesfiskare som tömt Östersjön på Torsk. Genom att ta bort toppen på näringskedjan har ni givit oss årliga algblomningar istället.

Torsken åt strömming och skarpsil som i sin tur äter djurplankton som älskar att kalasa på alger På så sätt hölls hela systemet i balans. Idag har strömmingen och skarpsillen igen naturlig fiende vilket gör att de växer till storlek och antal. Följden blir att de förbrukar större mängder av djurplankton. Som i sin tur minskar i antal och inte klarar av att hålla algerna i balans. Tillsätter man lite kväve och fosfater samt värmer upp havet någon grad så får man en ”fin” algblomning.

Bra med lax

Trots det extremt låga vattenflödet i Ångermanälven fångas en hel del Lax på Nipstadsfisket. I måndags 28/8 fångades inte mindre än 8 stycken var av den största vägde 11,8 kilo.

Nipstadsfisket är ett hårt reglerat fiske mellan kraftverket i Sollefteå och bron nedströms. En sträcka på ett par hundra meter.

Utefter hela norrlandskusten rapporteras det om att mängder med lax gått upp i älvarna. Den troliga förklaringen till den ökade mängden lax i våra älvar är förbudet mot fiske med drivgarn i Östersjön som infördes 2008-01-01.

Vattenfall på väg mot ny storvinst

Vattenfall har ökat sin vinst för motsvarande period ifjol med 11,4%. Ökningen beror främst på en resultatförbättring inom affärsenheten Elproduktion. Detta trots att man förlorat 1,3 miljarder i intäkter i Tyskland i kärnkraftverken Brunsbüttel och Krümmel.

Förklaringen till vinstökningen ligger i det suspekta prissystem som Nordpool (elbörsen) driver. Den dyrast producerade kilowatt-timmen ger prisnivån för hela systemet. Dvs Vattenfall producerar el med vattenkraft. Kostnaden för detta ligger på ca 10-12 öre per kWh. Om sedan Vattenfall eller någon annan elproducent producerar el med olja eller kol till en kostnad av 38-42 öre per kWh så säljs all energi på Nordpool för 38-42 öre per kWh plus en marginal på något öre. Den som producerat sin el med kärnkraft eller vattenkraft kan naturligtvis stoppa mellanskillnaden mellan 10-12 och 38-42 i egen ficka.

Förhoppningsvis kommer Lars G Josefsson (chef för Vattenfall) och hans kumpaner att satsa de nya storvinsterna i vind och solenergi. Snälla Lars G sluta att försöka dämma upp varenda liten bäck i vårt avlånga land. Lämna det till bävrarna!