Vid närmare eftertanke så gäller artikeln om Kummel naturligtvis även för hälleflundra. Antalet hälleflundror som fångas blir fler och snittvikterna högre. Det skulle kunna ha att göra med att torsken håller på att utrotas av ett allt för vidlyftigt yrkesfiske.
Här han du läsa mer om hur man fiskar hälleflundra.
Hardy har tillsammans med Mattias Drugge tagit fram en instruktions-DVD om hur man kastar med flugspö. Mattias Drugge som är en välkänd och karismatisk kastinstruktör visar på filmen både hur man kastar enhands och tvåhands flugspö. DVD’n kommer att finnas i handeln lagom till julhandeln.
Mattias Drugge har tillsammans med Fairpoint och RIO tagit fram en ny fluglina som kommer att heta RIO Dart. Rio Dart påminner om den långkastande RIO Outbound men har en kortare klump. Klumpen lär vara ca 9 meter. Det rekomenderade priset kommer att vara 799:-
De senaste åren har priserna på havsfiskeutrustning haft ungefär samma prisbild. 2008 var det första år som priserna ökade markant. Det finns dess värre inget som tyder på att 2009 blir bättre. Det florerar redan nu rykten om att vissa grossister inte kommer att ha pilkar, för havsfiske, tyngre än 400 gram i sitt sortiment.
Havsfiskeutrustning är extra utsatt eftersom att det ofta rör sig om tyngre produkter med mycket metall i. Alla typer av fiskeutrustning som innehåller metall, olja, grafit, kolfiber mm kommer att få en kostnadsökning. Detta beror på de ökade metallpriserna och ökade transportkostnader. Troligtvis kan även det ökade välståndet i form av högre löner i Asien att påverka priserna uppåt. Vem vet kanske kan de ökade produktionskostnaderna och fraktkostnaderna göra att vi kan börja producera mer produkter lokalt.
Flugfiske och Golf har mer gemensamt än man vid en första tanke anar.
En bra nybörjarutrustning kan man köpa begagnad för ca en tusenlapp
Både golf och flugfiske kan vara extrema materialsporter med grymt dyra utrustningar. Vill man spela/fiska på de bästa banorna/vattnen, så kostar det där efter.
Det gäller att göra svingen exakt likadan varje gång för att uppnå bästa resultat. Längden i slaget regleras med hastigheten i svingen samt klubbvalet.
Längden i kastet regleras med hastigheten i svingen samt hur mycket lina som finns utanför spötoppen.
Ibland är det korta men exakta slag och kast som gäller. Andra gånger premieras längden.
Sist men absolut inte minst. Den största likheten mellan golf och flugfiske är att man inte vill spendera tid på rangen eller kastbanan. Man vill ut på banan/vattnet direkt. Ofta blir då resultat därefter.
Fundera gärna på hur det kommer sig att Annika Sörenstam och Mattias Drugge är så duktiga att slå respektive kasta. Svaret är naturligtvis att övning ger färdighet.
Runt om i vårt avlånga land spiller Vattenfall vatten till ingen nytta för att tillfredställa turister. Visst kan det vara spektakulärt när vatten släpps. Men när man vet hur energipriset sätts så blir man vansinnigt irriterad när man spiller vatten till ingen nytta. Det är till och med tveksamt om det är bra för fisken. I alla fall om man tittar till de kraftverk som har en torrlagd fåra. Där finns det risk att fisken vandrar upp mot strömmen. När vattnet stängs av riskerar fisken att bli kvar i någon av de höljor som alltid finns i en torrlagd älvfåra. Vid extremt varmt väder dunstar vattnet och det som blir kvar blir olidligt varmt för fisken. Där får sedan fisken möta svältdöden eller dö av syrebrist.
Till Vattenfalls försvar skulle man kunna tillägga att man troligtvis är skyldiga, enligt vattendomen för respektive kraftverk, att spilla en viss mängd vatten.
Om man gjort energi av det spillda vattnet hade man kanske inte behövt elda olja och kol för att producera energi. Olje- och koleldningen driver upp priset. För vattenfall spelar det naturligtvis ingen roll, eftersom att det är den dyrast producerade kilowatt-timmen som styr priset. Vattenfall får 3-4 gånger mer betalt för vattenkraften än de skulle ha haft om man inte behövt elda olja och kol. Det blir med andra ord en god affär för Vattenfall att spilla det vatten som man säger sig ha så ont om.
Vad är det för fiskeutrustning som används vid havsfiske, pilk eller pirk? Båda två?? Havsfiskecenter har svaret.
Där finns även en intressant artikel om Svenske pilk.
Tänk om man skulle jaga älg på samma sätt som yrkesfisket trålar efter torsk och annan havsfisk. Då skulle det komma en helikopter flygandes över skogen. På släp skulle den ha en ”älgtrål”. ”Älgtrålen” skulle riva upp alla träd och buskar. Ekorrar, fåglar, insekter mfl skulle bli bostadslösa om de inte dog av ren förskräckelse. I ”Älgtrålen” Skulle det förutom älg även komma med rådjur, kaniner, björnar och andra arter som man för tillfället inte har rätt att jaga eller som inte håller minimimåttet. Men det gör inget för man släpper tillbaks dem till skogen. Att de är döda eller döende, spelar ingen roll.
Skulle man få jaga älg då?
Här är en bild på mitt eget bidrag på en art som finns där den inte ska finnas. Sommaren 2006 fångade jag den här Mora-torsken mellan Hitra och Fröya. Normalt ska Mora-torsken inte finnas i Norge. Som nordligast ska den finnas nordväst om England och Irland. Det här är den första kända, i Norge, spöfångade Mora-torsken.
Sommaren 2007 fångades en något större Mora-torsk av en Norsk sportfiskare i samma område. Tydligen har de lyckats etablera en liten koloni där nere på 300 meter.
Den globala uppvärmningen och den livliga båttrafiken från när och fjärran skapar problem. De främmande arterna kommer oftast hit med oceangående fartyg. De nya arterna sitter endera fast på båtarnas skrov eller så finns de i barlastvatten som pumpas ut för nära vår kust.
På senare år har man upptäckt många fler arter än tidigare. Det tror forskarna främst beror på att man börjat leta efter riktigt små arter som plattmaskar och kräftdjur.
Bland de arter som ställer till mest skada är:
Amerikanska kammaneten, den äter mängder med fiskägg, larver och djurplankton. När magen är full så spyr den det mesta och fortsätter äta. I och med att den äter djurplankton så spär den även på algblomningen i Östersjön. I Svarta havet har fisket efter skarpsill kollapsat efter att den Amerikanska kammanten fått fäste där.
Japanska jätteostronet växer ovanpå blåmusslor eftersom att den behöver kalk för att fästa på. På så sätt skapas kalkrev
Den svartmunnande smörbulten är en liten aggressiv fisk som invaderat baltstaternas kust. Där konkurrerar de ut smådjur och stör den marina miljön kraftigt. De kan även ha med sig parasiter som angriper vårt europeiska ostron.
Våra inhemska arter har dess värre minskat i stor omfattningen under de senaste åren. Skälet till det är ett överetablerat intensivt trålfiske, utsläpp och övergödning. Den ökade kusttrafiken påverkar troligtvis också.
Havet har alltid fungerat som en buffert för mäniskansnedskräpning. Nu börjar havet vara mättat på föroreningar.